Direktlänk till inlägg 11 februari 2009

Karl Marx

Av Torbjörn - 11 februari 2009 18:04

Detta är mitt svar på en hemtenta där vi skulle ta ställning till "Förklara Marx toeribildning och ta därefter ställning till densamma"


1.      Med tanke på Karl Marx komplexa teoribildning är det med stor ödmjukhet som jag ger mig i kast med att förklara den. Förhoppningsvis skulle inte Marx utbrista Je ne suis pas marxiste[1] om han läste den här sammanfattningen. Något som stod klart från början var att historiematerialism inte innebar ekonomisk determinism. Enligt Marx historiematerialistiska syn är grunden för det mänskliga samhället, hur människan bemästrar naturen för att tillfredställa sina fysiologiska behov. Den här styrs i sin tur av produktionsförmågan som blir alltmer raffinerad i takt med historiens gång. Marx uppfattade samhället som ett konglomerat av tre förordnande nivåer. Basen består av produktivkrafterna, det vill säga arbetskraften, tekniken och råvarorna som behövs för att realisera produktionen, och produktionsförhållandena där arbetsdelningen reglerar samhällets ekonomiska struktur. Basen ligger i sin tur som grund för överbyggnaden som utgörs av de ideologiska, kulturella, politiska och juridiska manifestationer i människornas liv. Tosh menar att den här modellen med bas - överbyggnad i sig inte är en deterministisk modell, utan produktivkrafternas förutsättningar ändras i takt med tekniska innovationer och vetenskaplig progression.[2] Hierarkin mellan samhällsföreteelserna, som bas och överbyggnad, samt förekomsten av inre spänningar som motverkar systemets upprätthållande gör Marx teori speciellt fruktbar. Detta gäller in synnerhet inom historievetenskapen där Marx teorier kan förklara hur och varför samhällen förändras med andra ord hur den sociala evolutionen går till. Nivåhierarkin är essentiell för att förklara historiens riktning där människan frigör sig från naturens begränsningar för att till slut bemästra densamma. Bas och överbyggnaden har mellan sig en reciprok inverkan på samma sätt speglar Marx modell närvaron av dels stabiliserande och subversiva element. Vulgärmarxistiska tolkningar begår ofta våld på denna form av komplexitet hos Marx där hans lära ofta blir dogmatisk, deterministisk och simplifierad. Den ekonomiska strukturen är endast ett ramverk till överbyggnaden enligt Tosh, inte på något sätt bestämmande.[3]Ett av de mest refererade avsnitten kring Marx tänkande var hans periodisering[4] av historien. Indelningen skapade historiska epoker med sitt bestämda produktionssätt: det antika, det feodala och det kapitalistiska. Det som var kryddan i den här periodiseringen var att det socialistiska samhället skulle övertrumfa det kapitalistiska till slut. Det är denna tes som utgör marxismens lockelse att socialismen är den logiska slutpunkten för den sociala evolutionen. Detta markerar också slutet på det antagonistiska samhället där förtryckare och den förtryckte kämpar om brödsmulorna kring det rovgiriga kapitalet. Produktionssätten vill gärna bli ordnade i en stigande rangordning, men Marx åsyftade inte en uniform kronologisk utveckling. Vissa system har samexisterat och på det sättet även samspelat. Inom varje produktionssätt finns dock en inbyggd motsättning vilket i sig blir systemets akilleshäl. Dynamiken leder också till dess omvandling, vilket Marx klargjorde gällande kapitalismen.  Den långsiktiga historiska förändringen bestäms av dialektiken mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden.[5] För att konkretisera abstraktionen utgörs förändringsmekanismerna av klasskampen. Marx utmejslade klasserna efter deras roll i produktionsprocessen. Dessas reciproka förhållande kännetecknades av en antagonism som i sig för historien framåt. Klassdefinitionen får en strukturalistisk dimension men klassen måste också vara beskaffad med ett klassmedvetande som i sin tur reglerar handlingskraften hos den gemensamma klassens intressen, vilka i sin tur står i motsättning till sin antagonists intressen av status quo. Det finns de som väljer att använda den historiska materialismen som en genväg till sanningen istället för ett redskap för att förstå och förändra samhället. Denna syn delas av en mängd framstående marxistiska historiker varav E.P Thompson är en av de prominenta. Thompson menade att ”Även den historiska materialismens begrepp måste hela tiden prövas mot och konfronteras med en empirisk historisk verklighet.”[6] Polemiken riktas mot den franska strukturalismens andefattiga Marx tolkning där strukturernas tyranni är allena rådande. På detta sätt blir individerna[7] endast bärare av ”systemets opersonliga relationer.”[8] Thompson själv menade att en klass inte är ett ting som uppstår i kölvattnet av ekonomiska förändringar, utan klassen skapar sig själv genom den politiska repression, sociala kamp och politisk medvetenhet. Med historiematerialismen som utgångspunkt konstaterar Thompson att ”Klass definieras av människor när de lever sin egen historia, och detta är till slut den enda definitionen.”[9] Thompson får medhåll från Hobsbawm som menar att ”den materialistiska historieuppfattningen är grundvalen för att förklara historien men ingen förklaring i sig.”[10] Detta är helt i linje med Marx egen uppfattning ”att hans teori var en vägledning för studier, ingen ersättning för sådana.”[11] Varför raljerar jag då om detta då till synes kan vara ett inadekvat sätt att besvara frågeställningen kring hur Marx uppfattade och förklarade samhällenas förändring i historien? Marx teori var ett utmärkt redskap och en ingång till historiestudier som inte har fått någon teoretisk utmaning från högern. Det visar också hur fruktbar hans teori är när den används på ett mångfacetterat sätt och inte tolkas på ett dogmatiskt samt deterministiskt vis. Detta är också styrkan i hans teori där elasticiteten gör att bruksvärdet ännu är aktuellt 125 år efter hans egen död.”Marx specifika modell av den historiska utvecklingen – däribland klasskonflikternas roll, de socio-ekonomiska[sic] formationernas ordningsföljd och mekanismerna för övergången från ett till ett annat – är och förblir mycket kontroversiell, i vissa fall även bland marxister.”[12] Trots detta blir Marx tolkning ett positivt inslag då vi går mot ett framåtskridande, konflikter är till för att skapa en mer uthärdlig tillvaro. Historiker som är verksamma inom den marxistiska traditionen har således en hel del tolkningsarbete framför sig, vilket i sig bör utgöra en intressant och spännande mångfald bland de som använder och tolkar Marx än idag. Det som ger Marx teori så potent är att den svarar upp väl till historikernas behov av teorier. Bas och överbyggnad blir ett sätt att uppfatta den totala historien i ett samhälle vid en given tidpunkt. Social och ekonomisk historia går så att säga hand i hand och motverkar en uppdelning och genererar en korsbefruktning. Dialektiken har också gynnat historiker som inte vill skriva under på att social jämvikt är en norm och att allt annat endast är gropar på vägen i en samhällelig konsensus.



[1] Thompson, E.P, s. 229.

[2] Tosh, J, s. 183f.

[3] Ibidem.

[4] Marx hade även det germanska produktionssättet löpande parallellt med det antika och ett av upphovet till det feodala. Det asiatiska produktionssättet separerades genom att kolonialismen var en förutsättning för socialismen där.

[5] Tosh, J, s.185

[6] Thompson, E.P, s.230

[7] Kulakerna kan i mångt och mycket gestalta detta.

[8] Thompson, E.P, s.230

[9] Thompson, E.P, s.235

[10] Hobsbawm, E, s. 184.

[11] Tosh, J, s. 187.

[12] Hobsbawm, E, s.169

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Torbjörn - 13 mars 2009 21:11

Kollade på Debatt den 12:e Mars, vilket behandlade frågan huruvida antisemitismen är evident inom vänstern. Vilket tarvligt ämne att debattera i ett läge då Sverige borde ställa apartheidstaten Israel till svars anklagas vi för att vara en apartheids...

Av Torbjörn - 13 januari 2009 15:26

Det är inte utan förvåning som man lyssnar till eller läser den proisraeliska ståndpunkten. Det ska tydligen rationaliseras bort att Israel mördar civila på löpande band, vilket man tidigare har gjort i sakta mak genom sin blockad av Gaza. Gudmundsso...

Av Torbjörn - 21 november 2008 22:59

Jag har precis kollat på Zeitgeist som finns gratis på http://video.google.com . Det var en imponerande film som förmodligen kommer upplysa många om en hel del som tidigare var höljt i dimmor. Inte för att jag köper allt i filmen rakt av men det finn...

Av Torbjörn - 12 september 2008 23:00

Frågan är varför bröt ett krig ut mellan Georgien och Ryssland? Alltsedan kaa krigets slut och Sovjetunionens upplösning fanns en överenskommelse melan de forna supermakterna att NATO inte skulle expandera österut. Så blev inte fallet och USA ville b...

Av Torbjörn - 28 augusti 2008 17:23

Det amerikanska presidentvalet ska avgöras i november, och striden står mellan Barack Obama och John McCain. McCain är en gammal krigshjälte som inte kan peka ut varken Irak eller Afghanistan på en världskarta, hans lösning på klimatkrisen är att "dr...

Presentation

Omröstning

Vem är den sämsta amerikanska presidenten någonsin?
 Geroge W. Bush
 Bill Clinton
 George H.W Bush
 Ronald Reagan
 Jimmy Carter
 Gerald Ford
 Richard Nixon
 Lyndon B. Johnson
 John F. Kennedy
 Dwight D. Eisenhower
 Harry S. Truman

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards